logoTill förstasidan

Evident Psykiatri

Evident Psykiatri är den första av modulerna i Evident Vård, en regionalt anpassad, användarvänlig webbtjänst för evidensbaserad hälso- och sjukvård.

Snabblänkar

 

 

 

 

 

 

ICD och DSM-systemen

 

Det officiella diagnostiska systemet inom hälso- och sjukvården i Sverige är det av WHO understödda ”International Classification of Diseases”, (ICD). ICD har från och med förra sekelskiftet kommit med en ny version ungefär vart tionde år, och föreligger nu i sin tionde version, ICD 10. Här klassificeras såväl somatiska som psykiatriska åkommor. Varje diagnos har en sifferkod som underlättar den diagnostiska dokumentationen (WHO och SoS, 1996).

 

Det internationellt och numera även i Sverige mest använda diagnostiska systemet inom psykiatrin har dock blivit den amerikanska psykiaterföreningens ”Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders”, DSM. Den första versionen, DSM I, kom 1952 och nästa version (DSM II) kom 15 år senare. Sitt stora genombrott fick systemet under 1980-talet i och med DSM III, 1980, och DSM III R, (R=reviderad), 1987. De tidiga versionerna av DSM var i stor utsträckning intresserade av tillståndens ursprung, (etiologi), och bakomliggande orsaker och i härvidlag tämligen psykologiskt djuplodande. Under 1970-talet reformerades dock det diagnostiska tänkandet i USA. Istället för spekulera i tillståndens psykologiska och sociala orsaker, vilka ansågs svåra att belägga, övergick man till en noggrann, symtombeskrivande (deskriptiv) diagnostik. Det är denna linje som från och med DSM III utvecklats vidare över DSM III R till den nuvarande versionen DSM IV, (American Association of Psychiatry,1994). Precis som i ICD kan de olika diagnoserna i DSM kodas med siffror, för att underlätta vid t ex journalskrivning. De senaste versionerna av ICD och DSM har också inneburit att systemen i stor utsträckning närmat sig varandra i sina diagnostiska begrepp och kriterier.

 

Sannolikt har det pedagogiska upplägget bidragit till att DSM-systemet kommit till så omfattande användning. I DSM IV beskrivs tillstånden utifrån fem olika perspektiv (s k ”axlar”). Axel I beskriver själva sjukdomsbilden, det kliniska syndromet. På axel II ser man till personlighetsfaktorer av betydelse. Här diagnosticeras också de s k personlighetsstörningarna. Noteras bör att en diagnos enligt detta system inte fungerar exklusivt. En patient kan således ha flera diagnoser (såväl axel I som axel II) samtidigt. Härvidlag skiljer sig dock inte psykiatrin från somatiken, då ju en patient mycket väl kan ha flera somatiska sjukdomar samtidigt. Axel III tar hänsyn till somatiska tillstånd som kan ha betydelse för hur man mår psykiskt. Systemet tar också hänsyn till aktuell psykosocial belastning, axel IV och psykosocial funktion, axel V. Axel V, har också kommit att användas som självständigt bedömningsinstrument av psykosocial funktion och går då ofta under beteckningen GAF, (Global Assessment of Functioning). I fickversionen av DSM, ”Mini –D”, (American Association of Psychiatry,1994), finns förutom de fem diagnostiska axlarna flera hjälpredor för att förbättra och förfina bedömningen. Bland dessa kan nämnas beslutsträd för differentialdiagnoser och olika skattningsskalor, kring exempelvis; psykiska försvar, relationer (GARF-skalan) samt social- och yrkesmässig funktion, SOFAS-skalan. I det följande avsnittet kommer vi i huvudsak att följa DSM IV:s indelning och beskrivning av psykiska sjukdomar. De mera vanligt förkommande tillstånden har givits betydligt mera utrymme än mera ovanliga och mindre kända tillstånd.

 

Kliniska syndrom, DSM axel I - en översikt

 

Huvudgrupper av psykiatriska kliniska syndrom (DSM IV, axel I) och de olika tillstånd som ryms inom varje grupp. Tillstånden skrivna i fetstil men utan understrykning är egentligen huvudgrupper med flera olika specifika tillstånd under sig.

 

 

Psykoser
Schizofreni
Schizoaffektiv psykos
Kortvarig psykosVanföreställningssyndrom
Förstämningssyndrom/
affektiva sjukdomar
Depression
Dystymi
Mani
Bipolära syndrom
Ångestsyndrom
Paniksyndrom
Agorafobi
Specifik fobi
Social fobi
Generaliserat ångestsyndrom
Tvångssyndrom
Posttraumatiskt stressyndrom
Akut stressyndrom
Konfusioner och demenser
Substansrelaterade syndrom
Somatoforma syndrom Patomimier
Dissociativa syndrom
Övriga
Sexuella störningar
Ätstörningar
Sömnstörningar
Impulskontrollstörningar
Maladaptiva stressreaktioner

 

 

 

 

 

 

 

Copyright 2008 Evident Vård